Visby på morgonen

Uppe nästintill med tuppen idag för lite motion genom Visbys-gator. Med en kilometer till Österport från svärföräldrarnas hus så är det en perfekt uppmjuknings kilometer. Börjar lugnt och fint ut med Endreväg inga konstigheter, väcka kroppen för att kunna mala på under en längre tid.

---

Når Österport, tempot och pulsen ökar, får filmstaden på vänstersida och det börjar gå utför, kraftigt utför, fortsätter längs med Adelsgatan (shoppinggatan) men väljer höger strax innan det underbara Creperiet. Vidare brant utför förbi Kränku, låter bara kroppen rulla på och just utför är också den enda delen man behärskar bättre idag än när man var 15 år och vägde 67 kilo, "märkligt" nog har man inte samma fördel uppför idag?

---

Fortsätter förbi Kränku, och når Donnerskapalatset, får dess vägg på vänstersida, igenom en liten port. Almedalen dyker upp på högersida, havet har börjat skymta. Når strandpromenaden och får Kallis på min vänstra sida, "tyvärr" missade jag förra veckans Stockholmsveckan och därmed möjligheten att få vaska champagne utan att sticka ut för mycket.

---

Viker av höger längst med strandpromenaden, skymtar Nynäshamnsbåten en bit ut, har havet två meter till vänster och ringmuren 15 meter till höger, mer eller mindre vindstilla, knappt ett moln på himlen, bara jag och ett par vilt armvevande kvinnor ute. Det är stillsamt, det är rofyllt och det har hittills bara gått utför eller varit platt.

---

Följer standpromenaden så länge som muren gör detsamma (knappa två-km), svänger av höger och slås av tanken, visst fan har man tagit sig nerför över hundra höjdmeter så ska man nog ta sig upp också :S. Det börjar ganska lugnt, stigen utmed muren kryper sig sakta uppför, men som den historienörd jag är så är det absolut lätt värt det, bara för att få insupa atmosfären från ringmuren och all historia kring den.

---

Börjar närma mig Nordeport, det börjar bli brantare, stigen ersätts av en trappa som innehåller allt annat än jämna trappsteg, mitt eget steg får varieras mellan det sedvanliga Elefantsteget och små korta steg som bara känns jobbiga. Tar mig förbi Nordeport, är inte eländet slut snart? Ska inte murjäveln börja svänga höger och därmed mot den väntande utplaningen? Historia, hm....

---

Når i.a.f slutet på den norra delen av muren, viker av höger och följer muren hela vägen bort till Österport, tyvärr utan att få se det underbara Turisttåget med förinspelad guideaning, extra fantastiskt om man hamnar i en liten bilkö. Viker av vänster mot Endreväg och den sista kilometern är inledd, ett par hundra meter på kullersten väntar, något som mitt ena knä inte alls gillar. Hittar en halvmeter bred sträcka med vanliga plattor, heaven för kroppen, kikar upp, ser en seg och krokig gubbe komma springande i motsatt riktning. Förmodligen väger han 28 kilo mindre än mig, men trots det misstänker jag att det är jag som skulle få vika mig vid en kollision. Jag viker undan, ser ett litet leende på gubbens läppar och han grymtar ett snabbt tack.

---

Driver ganska bra och når huset igen, sätter mig och mäter sträckan, måste ju vara hur långt som helst? Ja, eller, jaha bara sex kilometer? Sjukt lurad man blir av riktigt mustiga uppförsbackar.

---

Nu ska jag käka frukost.

/#8